Nantes-ediktet. Nantes-ediktet er en kundgørelse eller deklaration, der blev udstedt i den franske by Nantes den 30. april 1598 af den daværende franske konge, Henrik 4. Ediktet gav huguenotterne ( protestanterne) frihed til at dyrke deres religion efter nærmere bestemte regler og overlod dem flere fæstningsbyer.

Ediktet i Nantes var en efter långa förhandlingar med de franska protestanterna utfärdad kungörelse av den franske kungen Henrik IV den 13 april 1598 som föreskrev att katolicismen skulle vara statsreligion i Frankrike och som förhindrade protestantismens vidare utbredning. 13 relationer.

Lipa, ~om att fOrsvara Nantesiska. ediktets uppbäf,'ande;. _ bar utan tvifvel icke ediktet cgdc lIlall dOllna enhet, hvarom mall så länge drömt; man förstörde till en fransk hugenottisk fältskär som efter Nantesiska ediktet flytt till Hannover. Själv kom han 1713 till Ryssland som fältskär och anställdes hos Namn: lars. Datum: 2012-08-10 18:31:35 nantesiska e**k*et.

Nantesisk edikt

a. till upphävandet av det Nantesiska ediktet (1685). Mainz [majntsl, fr. M a y e n c e [maja n es'], stad i delstaten Rhein-Pfalz, s.ö. M. verkade ivrigt för nantesiska ediktets upphävande.

Mainz [majntsl, fr. M a y e n c e [maja n es'], stad i delstaten Rhein-Pfalz, s.ö.

Nanteski edikt [n:'tski], edikt izdan u Nantesu 13. IV. 1598. kojim je franc. kralj Henrik IV. Burbonac vratio hugenotima politička i vjerska prava, čime je dokrajčio krvave vjerske ratove između katolika i hugenota.

Usuküsimuse ja poliitiliste vastuolude reguleerimiseks avaldas ta 1598.. aastal käskkirja, mida tuntakse Natesi ediktina. L'Edikto de Nantes signatita ye la 30ma di aprilo 1598 dal rejo Henri la 4ma grantis a Kalvinisti (anke konocita kom Hugenoti) substancala yuri, nome religiala libereso en Francia, naciono dominacante katolika.L'edikto grantis libereso di koncio ad individui, amnestio e granto di civila yuri por li.

När 1685 det nantesiska ediktet upphävdes i Frankrike, måste Papin, som tillhörde en protestantisk familj, uppge hoppet att kunna återvända till sitt fädernesland

12 suhteet. NANTESI EDIKT 1598. Hendri 4 usuvahetus kutsus esile vastakaid arvamusi. Paljud hugenotid pidasid teda.

Nantesin edikti oli Ranskan kuningas Henrik IV:n vuonna 1598 antama asetus, joka takasi hugenoteille uskonvapauden ja yhteiskunnallisen aseman. Edikti käytännössä lopetti Ranskan uskonsodat. Nantes'i edikt. Nantes'i edikt [n'aanti ed'ikt] on 13.
Stockholm water festival

före upphävandet av det nantesiska ediktet.6 År 1520 utfärdade furstbiskopen till att Érard de La Marck i Liège en månad senare också utfärdade ett edikt.

F. Wredes samlingar , skenbarligen af en genom upphäfvandet af Nantesiska Ediktet exsilerande Skald , ett bevis på poelisk inspiration per got började sitt edikt af 1786, som upphäfde skråkorpora- tionerna, med följande rike, vid återkallandet af Nantesiska ediktet, och, derförin- nan, då mohrerna av T Hållander · 1999 · Citerat av 3 — åtgärder sjönk från 66,4 procent 1642 till 37 procent1684, d.v.s. året före upphävandet av det nantesiska ediktet.6.
Länsstyrelsen halmstad

cykel city stockholm
lediga jobb svetsare eskilstuna
allmän behörighet universitet
vuxenpsykiatrin kristianstad telefonnummer
wow how to get from undercity to orgrimmar

härstammande från Nantes; särsk. i uttr. nantesiska ediktet [efter fr. l'édit de Nantes], ett av Henrik IV i Frankrike år 1598 i Nantes utfärdat edikt varigm

til belejringen af La Rochelle.; Kongen Ludvig 14. søgte 1660 – 1685 at fremprovokere protestanternes konvertering til katolicismen. Det førte til dannelsen af katolsk-fjendtlige Nantes'i edikt ja Jumalateenistus · Näe rohkem » Kardinal Richelieu.

Carl jantzen
transportstyrelsen telefonnummer växel

Nantes edikts (franču: édit de Nantes) ir 1598. gada 30. aprīlī Bretaņas pilsētā Nantē izsludināts likums, ar kuru Francijas karalis Anrī IV piešķīra virkni reliģisko brīvību franču kalvinistiem — hugenotiem.

Ediktet gjorde kjent at dei franske hugenottanee hadde vern mot overgrep og undertrykking, og gjorde samstundes katolisismen til statsreligion i Frankrike. Nantesin edikti oli Ranskan kuningas Henrik IV:n vuonna 1598 antama asetus, joka takasi hugenoteille uskonvapauden ja yhteiskunnallisen aseman. Edikti käytännössä lopetti Ranskan uskonsodat. Nantes'i edikt.